Dags att öppna dagens lilla lucka. Dagens lucka innehåller något riktigt juligt – Glögg. Idag dricker vi i Sverige närmare 7 miljoner flaskor glögg per år. Men denna populära juldryck är inte ett svensk påfund, utan har medeltida anor och en motsvarighet i många länder. Redan de gamla grekerna och romarna kryddade sitt vin på olika sätt och drycken ansågs i det medeltida Europa inte bara vara hälsobringande, men kunde också dölja dålig smak på vinet. Glöggens motsvarighet kom till Sverige på 1500-talet och första gången man kan se ursprunget till ordet glögg i tryck är år 1609 då man skriver om ”glödgat win.”Lutendrank är en tidig variant och var till exempel Erik XIVs favoritdryck som innehöll vin, kryddor och mjölk. 210 kannor bereddes till hans kröning år 1561. I kokboken “Den svenske kocken” från 1837 finns följande recept på Glödgat win: ”Vanligt rödt win uppkokas med något muskotblomma, kanel och kryddnejlikor, jämte nödigt socker och antändes. När det slutat brinna, silas det och drickes varmt.”I Jacob Leufvenmarks “Handbok i förädling, förskärning och tillverkning av viner och spirituosa”, från 1870, finns fyra recept under rubriken Glögg. Bland annat Katarrh-glögg som innehåller lakritsrot och islandsmossa. Den ansågs bota hosta och skulle drickas på förmiddagen. Här står också om den franska drycken brûlot (franska: bränd) som består av cognac som man upphettar och placerar ett halster med sockertoppar ovanför, som då smälter och droppar ned i drycken.I slutet av 1800-talet hade glöggen spridits alltmer och blivit en svensk jultradition. De flesta vinhandlarna hade sin egen glöggblandning med egna etiketter prydda med julmotiv. Stockholmsskildraren Claës Lundin berättar 1888 i Nya Stockholm att den gamla seden att fira julottan i Solna kyrka iakttages ännu av några stockholmare, bland vilka åtskilliga vid återfärden rasta på Stallmästaregården och styrka sig med en julglögg. Idag finns många variationer och smaker på glöggen som företrädesvis avnjutes med pepparkakor och lussebullar.)