Jag har ju inte tagit för vana att blogga under lågsäsongen, och trots att jag hade planerat att blogga på min privata blogg under året blev det inte riktigt av – jag hade tankarna på annat håll och kunde inte riktigt greppa att jag faktiskt väntade barn, än mindre skriva om det på internet. Samtidigt förstod jag inte hur jag skulle kunna skriva om något alls utan att nämna just det. Under månaderna som gick skrev jag dock regelbundet ner vad som gjordes och tänktes i min lilla julbubbla (som ständigt invaderades av bebistankar), i hopp om att dessa anteckningar skulle kunna vara intressanta längre fram. Tidigare år har jag skrivit kortfattade inlägg om vad som hänt på det personliga planet under den tid jag inte julbloggat, och det har varit förvånansvärt uppskattat. Så vi kan väl kika lite på hur lågsäsongen såg ut i mitt huvud, även om det här inlägget inte kommer att handla om årets julförberedelser i någon större utsträckning. Januari“Det är den tjugotredje januari och jag sitter och rensar i mina fotomappar och i min kamera. Det blev en hel del bilder under bloggsäsongen och i vissa mappar är det kaos. Jag skulle kunna skjuta upp problemet till hösten, men det orkar jag inte – om det ska vara roligt att blogga i höst måste det fixas så snart som möjligt. “ Januari var förutom en riktig städ- och rensmånad också en långfrukostmånad. Nattjäst frukostbröd, stora tekoppar och böcker var ledorden. Februari“Det är den artonde februari, jag hänger lite på min privata blogg men tänker i ärlighetens namn mest på julbloggen. Jag är gravid i vecka 15 när jag skriver det här, och jag funderar en hel del på hur nästa bloggsäsong ska se ut. Hur mycket kan jag tidsinställa före BF? Hur mycket kommer jag att kunna, orka, hinna blogga under hösten? Det går inte att förutspå. Att blogga sju dagar i veckan, och dessutom skapa vettigt innehåll, med en nyfödd bebis – det kan väl i alla fall inte vara realistiskt? (Herregud, jag vet ingenting om bebisar.) Jag behöver fundera om och formulera en ny plan för bloggen snarast.” Hej från februari 2021-Linda, en synnerligen ängslig varelse, men det syns ju inte när man är nyfriserad och fixad. Mars“Det är den andra mars och jag har börjat fundera på den där nya planen för bloggen. Kanske måste jag helt enkelt skjuta upp säsongsstarten till den första oktober och se till att ha en hel del tidsinställt material att varva med. Jag vet inte. Kanske får jag en unge som sover konstant, eller en som inte sover alls. Jag tänker ofta (inte bara nu som gravid, utan vad gäller i stort sett allt) att det vore så skönt att kunna spola fram till om ett halvår eller så, bara kika på hur det är, och sen gå tillbaka till idag och kunna förbereda mig på det som komma skall. Det funkar ju inte så, förstås. Synd för mig! Det blir nog bra oavsett hur det blir. “ Skrållan höll mig lugn för det mesta. Och någon uppskjuten säsongsstart blev det inte heller! Juni“Det är den femtonde juni och jag tänker allt oftare på bloggen. Faktum är att jag har förberett några inlägg inför hösten redan! Jag har nämligen precis fått semester och det gäller ju att smida medan järnet är varmt, så jag spiller ingen tid. I dag har jag exempelvis skrivit om julromanerna jag läste förra året.” (Det inlägget ligger inte uppe ännu, reds. anm.) I juni var jag mindre ängslig och mer handlingskraftig – skönt! Jullängtan började växa på allvar. Juli“Det är tjugotredje juli och jag har precis fotat min julvepa som jag åter grävt fram ur sitt sommarförvar. Jag har sådan broderilust just nu, och tid finns det definitivt också, men jag måste spara lite på nacken. Varvar därför handarbete med bloggskrivande, städande och annat pyssel. Det vore lätt att spotta ur sig blogginlägg efter blogginlägg, men det är faktiskt inte överdrivet bekvämt att sitta vid skrivbordet på mitt hemmakontor längre. Magen börjar vara i vägen.“ (Ja, det blev ju givetvis ett inlägg om min uttjatade julvepa även i år, reds. anm.) Magen var inte i vägen så länge till efter att jag loggat in och skrivit den här lilla anteckningen – den sista juli åt vi gräddtårta och morgonen därpå satte värkarna igång. Jag tidsinställde alltså inte så många inlägg som jag hade hoppats på, men ändå tillräckligt för att det skulle gå att köra igång som vanligt den 1 september. Ja, ni märker ju, det var en ängslig lågsäsong. Jag tänkte mycket på huruvida jag alls skulle blogga, vilket just nu känns helt absurt. Jag vet inte hur man inte skriver, skapar, delar – jag har bloggat på olika plattformar sedan över 15 år tillbaka. Att jag trodde att ett barn skulle kunna förändra denna fundamentala del av mig är faktiskt oförståeligt i dagsläget. Det är förstås inte alltid lätt att hitta tiden och orken men kreativiteten flödar fortfarande, och så hoppas jag att det får förbli.