I dag är det prick nio år sedan jag skrev mitt allra första inlägg på den här bloggen, några försiktiga rader om hur julen skulle börja lite tidigare för mig det året. Jag hade precis flyttat hemifrån och var inte så bra på att bo ensam i en liten lägenhet i studiestaden och julen var själva definitionen av trygghet. Jag är frestad att skriva att tiden går så fort och att det känns som i går och allt det där men jag ska inte göra det. I stället vill jag säga: tack! Tack till dig som läser, tack till dig som trycker på hjärtat, tack till dig som tar dig tid att kommentera. Tack till dig som kommer tillbaka dag efter dag, säsong efter säsong. Jag har fått så många fina kommentarer på bloggen den här veckan, och jag vill att ni ska veta hur mycket jag uppskattar det. Jag har också fått några frågor som jag tänkte svara på i dag. Jag har ju redan svarat på en del frågor i och med mina inlägg om julklappsinslagning och bloggen vs Instagram, men här kommer alltså några till![…] Hur du klär julgranen eller sätter dukningen på julbordet hade varit intressant inlägg!Jag håller med, det borde jag definitivt blogga mer om. Anledningen till att jag inte gjort det är att min gran ser exakt likadan ut från år till år (sån är jag och sån är min jul), dvs. ungefär som i det här inlägget från 2017. Jag vet inte om det är det här coronaåret som gör det, men jag är faktiskt lite sugen på att införskaffa nåt nytt till granen i år. Men vad? Jag får fundera vidare på det. Lita på att jag kommer att blogga om det i så fall! Angående dukningen på julbordet så är det inte jag som dukar eftersom vi äter julmat hos mina föräldrar. Min främsta uppgift är att vika servetterna, hehe. Men så där i övrigt älskar jag röda dukar, granris, ljus och linneservetter när jag dukar kring jul. För några år sedan firade jag min födelsedag med julbrunch med mina vänner, och då såg dukningen ut så här. Den vita duken är ett gammalt lakan med brodyr. Hur hanterar du Grinchens i ditt liv? Jag tycker det är jobbigt hur många som liksom anstränger sig för att trycka ner min julglädje? Tråkigt, kan de inte bara låta mig vara glad och älska julen? De behöver ju inte julpynta i november bara för att jag gör det.En ypperlig fråga! Jag hanterar grincharna i mitt liv ganska dåligt, om jag ska vara ärlig. Jag blir superirriterad på dem, särskilt de som orkar vara verbala på sociala medier och klaga på hur tidigt julen kommer till butikerna, hur tidigt grannarna tänder julbelysningen etc etc. Om jag orkar bemöter jag dem med en fråga: “Hur tidigt började du prata om vad du ska göra på sommarsemestern?”. Ofta brukar dessa människor nämligen tjata om sin egen favorithögtid (sommarsemestern, alltså) flera månader i förväg, eller så gott som året om, men de kan liksom inte se likheterna eller att nån skulle kunna längta till julen på exakt samma sätt. Mina familjemedlemmar och mina vänner är sällan grinchiga eller missunnsamma, så jag slipper stå ut med sådana dumheter inom den närmaste kretsen. Det bästa är väl om man helt kan ignorera tråkmånsarna och omge sig med likasinnade, men det blir ju lättare sagt än gjort om man har grinchar i sin familj till exempel.Vilket är ditt allra bästa julrecept?Easy peasy, mammas korintkakor och mina saffransbullar med kanel- och kardemummafyllning! Vad står högst på din önskelista i jul?Mest av allt önskar jag mig snö på marken och att alla är friska så att vi kan fira jul som vi brukar trots den märkliga tid vi lever i. Saker som vore trevliga att hitta under granen har jag faktiskt bloggat om tidigare i veckan, här!